Hoppa till innehåll

Hiphop

Hiphop som dans växte fram i Bronx i New York på 1970-talet, som en del av hiphopkulturen tillsammans med dj-konsten, rap och graffiti. Den dansas till hiphopmusik med böjda knän, en avslappnad kropp och en jämn bounce eller rock på taktslaget. Studior lär ut den i grupp, både som freestyle – improvisation – och som koreografi.

  • Groove och musikalitet: att röra sig i takt med hela kroppen.
  • Kondition, uthållighet och starka ben.
  • Freestylekunskaper och självförtroende att dansa på fester, i en ring eller i en battle.
  • Att uttrycka dig: varje dansare hittar så småningom sin egen stil.
  • En grund för andra streetstilar och för koreografi.
  • Sneakers som du kan röra dig och snurra i. Vissa studior vill att du har ett rent par som bara används inomhus.
  • Löst sittande, bekväma kläder.
  • Vatten och en handduk.
  • Inget annat – studion har salen, speglarna och ljudet.
  • Oftast 60–90 minuter.
  • Uppvärmning med grooves – bounce, rock och isolationer.
  • Foundation: grundstegen, ofta kallade party dances eller social dances. Varje steg har sitt eget namn, och du lär dig dem ett i taget.
  • En kombination eller koreografi till en låt, som sedan dansas i små grupper.
  • Många pass slutar med en cypher: dansarna står i en ring och turas om att köra freestyle i mitten. Ingen behöver gå in förrän hen känner sig redo.
  • Nivåerna går från nybörjare till avancerad, och grupper för barn och tonåringar är vanliga.
  • Barn och tonåringar – hiphop är en populär första dansstil.
  • Vuxna som gillar musiken och vill ha ett energiskt pass.
  • Den som vill köra freestyle, inte bara lära sig fasta rutiner. För hiphopens golvdel, se Breaking.
  • Dansare från andra stilar som vill ha mer groove och en lösare kropp.
  • Mindre lämpligt för den som vill ha ett långsamt, lugnt pass. De böjda knäna och den ständiga studsen belastar knäna: har du knäproblem, fråga din läkare och berätta för läraren.